Just kommit hem...inte riktigt fattat att det faktiskt
hände...men AIK vann i första kvartsfinalen över
HV71 med 2-1
Tänker inte ge mig in på en djuplodad analys, men
kortfattat får det bli:
AIK var nervösa i första perioden, vårdade inte
puck ordentligt och HV71 var det klart bättre laget.
Som vanligt, och det visste jag, så skulle AIK komma ut i
andra och tredje som ett nytt lag, och mycket riktigt, nu var det
en jämn och intensiv kamp i 2 perioder...jag tänkte i
mitt sinne, ja såhär ser det ut...slutspelshockey...det
går inte ens att jämföra...det är som om allt
det där skönspelet ställs åt sidan och man
sliter per automatik med hjärtat mer än med
hjärnan.
Det är så vi måste få matcherna att
gå, för tillåter vi dem tänka mer än ett
pass är vi rökta, för de är så ruggigt
effektiva.
Jag är stolt i kväll, att pöjkarna visade sån
styrka, det var nästan så att HV blev segare i sista 10
minuterna då också utvisningarna kom som fällde
dem. Kent McDonells mål var så kyligt genomfört,
iskallt väntade han på Stefan Liv att
öppna upp.
Fantastiskt jobbat. Nu skall jag njuta!
-Chrille
Kommentarer